Provocerande beteende.

Det var en gång en vacker dag, jag och en vän satt vid ån och avnjöt en smaskig latte med grädde samt en mycket kletig och underbart mumsig chokladmuffin, när det helt ifrån ingenstans dyker upp två käckt joggande individer. Bara så där. Joggandes! Snacka om provocerande beteende!

Men det var ju inte det jag skulle skriva om...
Dagens ämne; Ta dig i kragen!
Stå där och kasta porslin och ropa - Mamma varför dog du?
Herregud, ryck upp dig gosse!

Kan inte folk få må dåligt i fred, måste det alltid hittas en underliggande anledning??
Folk pratar och pratar och letar febrilt i det förflutna efter 'Den stora anledningen' till varför allt gick snett, till varför Bosse var otrogen, till varför jag inte fick högre betyg i matte eller varför jag blir så hysteriskt illamående så fort jag ser en dvärg eller nån nämner ordet pastell...
Visst kan det finnas en anledning till många av våra djupt rotade ångestpingviner, men många gånger känns dessa försök till samtalsterapi som att fiska i en flod utan fisk.

Gör som jag, använd dina vänner, tjata ut dom, driv dom till vansinnets brant.
När dom sen sen står där och dreglar, vilda av förtvivlan, har du förhoppningsvis blivit av med dom flesta ångestpingvinerna för den gången och samtidigt sparat både tid och pengar.

Ett tips är att med pengarna du sparat, bjud dina dreglande vänner på en drink, så ska du se att allt är förlåtet. Till nästa gång i alla fall.